Köra med släpfordon och bogsera

Här lär du dig två saker som ofta blandas ihop på teoriprovet: hur du kopplar på och kör med ett släp, och hur du bogserar ett trasigt fordon. Du får veta vilka vikter som avgör om du får köra kombinationen, varför kultrycket styr hur bilen uppför sig, hur lasten ska säkras, vilka hastigheter som gäller och vad som är tillåtet vid motorstopp.

Fyra frågor du måste kunna svara ja på innan du kör

Innan du drar iväg med ett släp behöver du reda ut fyra saker. Klarar du inte alla fyra ska bilen stå kvar.

Får jag köra kombinationen med mitt körkort? Det avgörs av totalvikterna, inte av hur tungt du faktiskt lastar.
Klarar bilen släpet? Tillverkaren har satt en gräns för hur tungt släp bilen får dra. Den gränsen står i registreringsbeviset.
Är lasten rätt placerad och säkrad? Både för kultryckets skull och för att ingenting ska hamna på vägbanan.
Är kopplingen och belysningen kontrollerad? Säkerhetskontrollen tar en minut och är det enda som står mellan dig och ett släp som lossnar.

Vanligt missförstånd: att körkortsbehörigheten skulle vara den enda gränsen. Du kan mycket väl ha rätt behörighet för en kombination som din bil inte är byggd för att dra.

Viktbegreppen — lär dig dem en gång, sedan blir allt lätt

Nästan alla knepiga släpfrågor handlar egentligen om att hålla isär några ord:

Tjänstevikt är vad fordonet väger färdigt att köra men utan last. För en bil ingår full tank, olja, kylarvätska, verktyg, reservhjul och en förare. För ett släp är det helt enkelt släpets egen vikt tomt.
Maxlast är det tyngsta du får lasta på fordonet enligt registreringsbeviset.
Totalvikt är tjänstevikt plus maxlast. Det är ett tak som aldrig ändras, oavsett om släpet är tomt eller fullt.
Bruttovikt är vad fordonet väger just nu, i det här ögonblicket. Ställer du bilen på en våg är det bruttovikten du läser av. Den ändras varje gång du lastar av eller på.
Släpvagnsvikt är släpets bruttovikt, alltså släpet plus det du har lastat på det.

Den fälla provet gillar mest är att byta ut "totalvikt" mot "bruttovikt" mitt i en fråga. Läs alltid ordet noga. Totalvikt = taket. Bruttovikt = verkligheten på vågen.

B eller utökad B — så räknar du

Med vanlig B-behörighet får du köra en personbil eller lätt lastbil vars totalvikt är högst 3 500 kg. Till den får du koppla:

ett lätt släp med en totalvikt på högst 750 kg — det går alltid, oavsett vad bilen väger, eller
ett tyngre släp, förutsatt att bilens och släpets totalvikter tillsammans stannar på högst 3 500 kg.

Med utökad B (den behörighet som ofta kallas B96 och som du får efter en särskild utbildning och ett körprov) flyttas den andra gränsen upp: bilens och släpets sammanlagda totalvikt får då vara högst 4 250 kg. Bilen själv får fortfarande väga högst 3 500 kg. Behöver du mer än så krävs BE.

Testa dig själv på de här fyra:

Bil 1 900 kg + släp 700 kg. Släpet ligger under 750 kg, alltså är det klart direkt. Vanlig B räcker, och du behöver inte ens lägga ihop siffrorna.
Bil 2 600 kg + släp 800 kg. Släpet är tyngre än 750 kg, så nu måste du addera: 3 400 kg. Under 3 500 kg — vanlig B räcker.
Bil 2 600 kg + släp 1 300 kg. Summan blir 3 900 kg. Över 3 500 men under 4 250, alltså krävs utökad B.
Bil 3 100 kg + släp 1 400 kg. Summan blir 4 500 kg. Det är över båda gränserna, så här räcker varken B eller utökad B. Du behöver BE.

Lägg märke till hur uträkningen fungerar: så länge släpet väger högst 750 kg spelar summan ingen roll. Det är först när släpet passerar 750 kg som du behöver addera. Många kastar bort poäng genom att alltid addera och därmed underkänna en kombination som faktiskt är tillåten.

En sak till: har du redan ett körkort med B eller BE sedan tidigare gäller de regler som fanns när du tog det. Blir körkortet återkallat och du måste ta om det, är det dagens regler som gäller.

Vad bilen tål — läs registreringsbeviset

Körkortet säger vad du får köra. Registreringsbeviset säger vad bilen är byggd för. Båda måste stämma.

På del 1 av bilens registreringsbevis hittar du fälten som börjar på O. Där står den högsta släpvagnsvikt bilen får dra, angiven i två varianter: en för bromsat släp och en lägre för obromsat släp. Ett fält som börjar på F anger den högsta bruttovikten för hela ekipaget — bil plus släp — när allt står på vågen samtidigt.

Kontrollera tre saker innan avfärd:

att släpets totalvikt inte är högre än den släpvagnsvikt bilen är godkänd för,
att släpets faktiska bruttovikt håller sig inom samma gräns,
att bilen och släpet tillsammans inte väger mer än den tillåtna bruttovikten för kombinationen.

Släpet har dessutom en egen maxlast i sitt eget registreringsbevis. Att bilen orkar dra 1 300 kg betyder inte att släpet får lastas med 1 300 kg.

Kör du med ett släp som är för tungt för din behörighet gör du dig skyldig till olovlig körning. Det ger böter och kan kosta dig körkortet.

Kultryck — den siffra som avgör hur bilen känns

Kultrycket är den kraft som släpets dragstång pressar ner på bilens dragkula med. På en vanlig personbil ligger rätt värde oftast mellan 50 och 100 kg, men det exakta värdet står i bilens registreringsbevis och på dragkroken. Kultrycket är inget du ställer in med en ratt — du styr det med var du placerar lasten på släpet.

Tungt gods långt bak på släpet lyfter dragstången uppåt. Kultrycket blir för lågt.
Tungt gods långt fram trycker dragstången nedåt. Kultrycket blir för högt.

För lågt kultryck är det farligaste. Släpet börjar leva sitt eget liv och kan sätta igång att slingra i sidled, ofta först vid högre fart eller i en omkörning på motorväg. Kombinationen blir instabil, vältrisken ökar och en bakhjulsdriven bil får sämre grepp eftersom vikten lyfts av drivhjulen. Ett för lågt kultryck kan leda till körförbud vid en kontroll.

För högt kultryck trycker ner bilens bakvagn så att fronten pekar uppåt. Då lättar framdäcken — styrningen blir slapp och greppet sämre precis där du behöver det — strålkastarna riktas upp mot mötande och bländar, och bakdäcken slits fortare. På en framhjulsdriven bil försämras dragkraften eftersom vikten flyttas bort från framhjulen.

Praktiskt: lägg det tyngsta rakt över eller strax framför släpets hjulaxel. Då hamnar kultrycket nästan alltid rätt av sig självt.

Lasta och förankra

Sprid lasten så jämnt du kan över släpets golv. Har du ett enda tungt föremål — en motorcykel, en pall betongsten — placerar du det över axeln eller en aning framför den. Undvik att lägga en tyngd längst fram och en annan längst bak. Det ger släpet en tendens att gunga fram och tillbaka i sidled, och den rörelsen är svår att stoppa när den väl har startat.

Använd spännband. Behövs det ska lasten också förstängas, alltså kilas fast: du lägger till exempel avkapade plankor mellan lasten och släpets framvägg så att den inte kan glida framåt vid en hård inbromsning.

Säkringen måste minst klara 80 procent av lastens vikt framåt och 50 procent bakåt och åt sidorna. Ett exempel: du kör en snöskoter som väger 300 kg. Då ska surrningen tåla 240 kg framåt (300 × 0,8) och 150 kg bakåt och i sidled (300 × 0,5). Anledningen till att framåtkravet är högst är enkel — en kraftig inbromsning ger den största kraften av alla, och lasten vill då fortsätta rakt fram genom släpets framvägg.

Kan något yra iväg, som grus, löv eller isolering, ska det täckas med presenning eller nät. Varken last, band eller presenning får hänga löst utanför fordonet eller släpa i vägbanan. Lasten får inte skymma belysning, registreringsskylt eller din sikt, och den får inte hindra dig från att manövrera. Sticker den ut ordentligt framåt eller bakåt ska den märkas ut.

Om du ändå tappar last

Lagen säger att du genast ska ta bort det som har ramlat av, eller märka ut det om det inte går att flytta direkt. Men lagen kräver inte att du riskerar livet. På en lugn 40-väg med god sikt plockar du så klart upp plankan. På en motorväg i 110 km/h går du inte ut på körbanan — där hämtar du inte ens en dyr låda.

Ring 112 om lasten innebär akut fara, till exempel ett tungt föremål mitt i ett körfält på en högtrafikerad väg.
Ring Trafikverket om det inte är livsfarligt men ändå är ett hinder som behöver bort.

Mått du måste hålla dig inom

Längd: hela ekipaget inklusive last får vara högst 24 meter.
Bredd: högst 260 centimeter, last inräknad.
Höjd: det finns ingen generell höjdgräns för fordonet i Sverige, men den fria höjden på svenska vägar är normalt 4,5 meter. I övriga EU räknar man med 4 meter, vilket är värt att komma ihåg om du drar en husvagn söderut.

Är en bro, tunnel eller port lägre än så är passagen skyltad med märket Begränsad fordonshöjd med ett mått i meter. Kör du med något högt på taket eller på släpet är det ditt jobb att veta hur högt ekipaget faktiskt är.

Bromsar och hastighet

Ett släp med en totalvikt över 750 kg måste ha färdbroms. På personbilssläp är det nästan alltid en påskjutsbroms: när du bromsar bilen trycker släpet på dragstången, och den rörelsen aktiverar släpets bromsar av sig själv. Ett släp med tjänstevikt över 400 kg ska dessutom ha parkeringsbroms.

Hastigheterna är en klassisk provfråga. Lär dig de tre fallen:

Bromsat släp eller husvagn: högst 80 km/h. Alltid. Även på motorväg där skylten visar 120.
Obromsat släp som väger högst halva bilens tjänstevikt: högst 80 km/h. Vikten du jämför med är släpets totalvikt, eller tjänstevikten om släpet är tomt.
Obromsat släp som väger mer än halva bilens tjänstevikt: högst 40 km/h.

Ett räkneexempel: din bil har tjänstevikten 1 500 kg. Halva är 750 kg. Ett obromsat, olastat släp med tjänstevikt 400 kg får du då dra i 80 km/h. Lastar du på 500 kg blir släpets vikt 900 kg, alltså mer än 750 — och nu gäller 40 km/h.

Siffrorna är ett tak, inte en rekommendation. Är hastighetsbegränsningen 70 kör du högst 70, och är det halt eller blåsigt kör du långsammare än så.

Ljus och reflexer på släpet

Framtill: två vita reflexer. Är släpet bredare än 160 cm krävs dessutom två vita ljus.
På sidorna: minst ett orange ljus och en orange reflex per sida. Är släpet längre än sex meter behövs fler.
Baktill: två röda bakljus, två bromsljus, två röda triangelformade reflexer, körriktningsvisare på varje sida och en vit lampa som lyser upp registreringsskylten.

De röda triangelreflexerna baktill är själva kännetecknet för ett släp. Ser du triangelreflexer i mörkret vet du att det är ett släpfordon framför dig — ingen annan fordonstyp har dem.

Säkerhetskontroll innan avfärd

Gå igenom det här varje gång du har kopplat på, även om du bara ska köra till återvinningen:

Kulan sitter helt inne i kulhandsken och kopplingen har låst om den. Lyft i dragstången och känn efter att släpet följer med uppåt.
Kultrycket är rimligt, normalt 50–100 kg.
Katastrofvajern — finns bara på bromsade släp — är fäst i en avsedd ögla eller balk på bilen, inte bara löst runt dragkulan. Poängen med vajern är att den ska aktivera släpets broms om kulan går av, och då hjälper det inte att vajern satt fast i just det som gick sönder.
Elkontakten är i och sladden hänger inte ner mot marken. Låt någon stå bakom medan du provar blinkers, bromsljus, bakljus och skyltbelysning.
Släpets parkeringsbroms är helt lossad.
Stödhjulet är uppvevat och låst.
Speglarna är inställda så att du ser förbi släpets sidor.

Så förändras körningen

Bilen blir ett annat fordon med släpet påkopplat. Öva första gången på en tom parkering eller en lugn grusväg.

Bromssträckan blir längre. Mer vikt ska stoppas, ofta med sämre bromsar bak. Öka avståndet till framförvarande rejält.
Kombinationen är längre och ofta bredare. Husvagnar är typiskt bredare än bilen. Håll extra marginal i sidled och räkna med att omkörningar tar mycket längre tid — både din egen och andras.
Svängar behöver mer plats. Släpets hjul går innanför bilens bana i en sväng. I en trång korsning kan släpet därför skära av hörnet och träffa en refug eller en stolpe. Kör lite längre fram innan du vrider.
Gupp och ojämnt underlag. Släpet gungar mycket mer än bilen. Sänk farten före farthinder, annars kan lasten flytta på sig.
Halka. Ett släp som börjar glida drar med sig bilens bakvagn. Bromsa mjukt, i god tid och helst när ekipaget står rakt.
Sidvind. En hög husvagn fångar vinden. Ta det lugnt på broar och förbi lastbilar.

Att backa med släp blir aldrig helt lätt. Backa långsamt med små rattrörelser och vänta in reaktionen — släpet svarar först efter en stund, sedan snabbt. Sikten bakåt är dessutom sämre. Du får bara backa om det kan ske utan fara eller hinder för andra, och du har väjningsplikt mot alla trafikanter medan du backar. Händer något är det nästan alltid den som backar som bär ansvaret — även om en kompis stod bakom och vinkade dig bakåt. Det är du som kör.

Bogsering

Bogsering är när en bil drar en annan med lina eller stång, till exempel efter ett motorstopp. Reglerna är få men de kommer ofta på provet.

Högst 30 km/h. Det är hastighetsgränsen vid bogsering, oavsett vad skylten visar.
Kör på vägrenen om det finns en. Saknas vägren håller du dig så långt till höger på körbanan som möjligt.
Det är inte tillåtet att bogsera på motorväg eller motortrafikled. Får du motorstopp där ringer du bärgare. Här finns ett gammalt påstående som fortfarande sprids i äldre material — att bogsering skulle vara tillåten på motorväg. Det stämmer inte, och just den frågan dyker upp på prov.
Varningsblinkers får användas på den bogserade bilen, men inte på den som drar.
Linan ska märkas ut om den är längre än 2 meter, till exempel med en flagga eller en tygbit. Lagen säger inte hur — bara att det ska synas tydligt.

Är den bogserade bilens belysning trasig och det är mörkt eller dimmigt måste bilen märkas ut: vita reflexer och en lampa med vitt ljus framtill, röda reflexer och en lampa med rött ljus baktill.

Två saker som inte står i lagen men som räddar dig i praktiken: sitt kvar i den bogserade bilen med tändningen påslagen så att rattlåset inte slår till, och räkna med att styrningen och bromsarna blir tunga när motorn är av. Servon slutar hjälpa dig, så du måste trycka betydligt hårdare på bromspedalen — och du bromsar för två bilar. Håll linan sträckt, kör mjukt och kom överens om tecken innan ni börjar.

Repetera det här inför provet

Släp upp till 750 kg totalvikt går alltid med B. Över det ska bilens och släpets totalvikter läggas ihop: högst 3 500 kg med B, högst 4 250 kg med utökad B.
Totalvikt är taket, bruttovikt är vad vågen visar just nu.
Kultryck normalt 50–100 kg och styrs av var lasten ligger. För lågt kultryck ger slingrande släp.
Lastsäkring: 80 procent framåt, 50 procent bakåt och i sidled.
Bromsat släp: högst 80 km/h. Obromsat: 80 km/h om det väger högst halva bilens tjänstevikt, annars 40 km/h.
Bogsering: högst 30 km/h, aldrig på motorväg eller motortrafikled, varningsblinkers bara på den bogserade bilen, lina över 2 meter ska märkas ut.

Köra med släpfordon och bogsera