Inre säkerhet

Inre säkerhet

Här lär du dig hur bilen skyddar dig vid en krock och vad du själv måste göra för att skyddet ska fungera. Vi går igenom karossen, bältet, krockkudden, huvudskyddet, barn i bilen och hur du lastar utan att skapa livsfarliga projektiler. Nästan allt i det här avsnittet är också ditt juridiska ansvar som förare, inte bara ett gott råd.

Karossen gör grovjobbet

Ditt första skydd är själva bilkroppen. Fram och bak finns deformationszoner — områden som är konstruerade för att vika sig kontrollerat vid en krock. Det låter bakvänt att en bil ska gå sönder, men det är precis poängen. En krock är ett stopp, och ju längre tid stoppet tar, desto mindre blir krafterna på kroppen. Deformationszonen förlänger stoppet från några millisekunder till betydligt mer, och äter samtidigt upp en stor del av krockenergin.

Kupén däremot är byggd tvärtom: den ska hålla formen och inte tryckas in över de åkande. Fram och bak ger efter, mitten står emot.

Problemet är sidorna. Där finns bara några decimeter mellan yttre plåt och din axel, alltså ingen plats för någon deformationszon. Det gör sidokollisioner till den farligaste kollisionstypen. En modern bil med bältade passagerare klarar normalt en frontalkollision i ungefär 65–70 km/h, men bara omkring 45–50 km/h vid en sidokollision. Skillnaden förklarar varför korsningsolyckor blir så allvarliga och varför de bästa däcken ska sitta bak, så att bilen hellre går rakt fram än vrider sig i sidled.

Men den där siffran gäller bara om bältet används rätt, om huvudskyddet är rätt inställt och om ingenting flyger runt i kupén. Utan det tappar karossen mycket av sin verkan.

Ditt ansvar som förare

Alla vuxna passagerare ansvarar själva för sitt bälte. Men du som förare har ett tydligt lagstadgat ansvar för alla i bilen som är under 15 år. Sitter en 12-åring obältad i baksätet är det du som får böterna, inte tolvåringen.

Du ansvarar också för att lasten i bilen är rätt placerad och säkrad. Praktiskt betyder det att du innan avfärd ska ha kollat att alla sitter fast, att barnen sitter i rätt skydd och att det inte ligger tunga saker löst i kupén.

Bilbältet

Bältet är den enskilt viktigaste säkerhetsdetaljen i bilen. Det gör tre saker: håller kvar dig i sätet så att du inte kastas ut, hindrar dig från att slå i ratt, instrumentbräda och rutor, och fördelar kraften mot kroppens starkaste delar — bäcken och bröstkorg — samtidigt som det bromsar upp dig så mjukt som möjligt.

Bälte i bil är obligatoriskt i Sverige. Att använda bälte ungefär halverar risken att dödas eller skadas svårt vid en olycka. Ändå saknade omkring 40 procent av de förare och passagerare som omkommer i trafiken bälte. Det är inte en liten detalj — det är den vanligaste enskilda faktorn bakom dödsfall som hade kunnat undvikas.

Så spänner du bältet rätt

• Bältet ska ligga tätt mot kroppen och vara spänt. Ett slakt bälte låter kroppen bygga upp fart innan det tar emot.
• Ta av ytterjackan, eller dra bältet innanför den. Tjock luft mellan bälte och kropp gör samma skada som ett slakt bälte.
• Axelbandet ska gå från axeln, nära halsen, snett över bröstkorgen — alltså över skelettet, inte ut mot armen.
• Höftbandet ska ligga så långt ner mot höftbenen som möjligt, aldrig över mjuka magen.
• Är du gravid ska höftdelen ligga under magen, ner mot låren, och axelbandet mellan brösten vid sidan av magen.
• Bältet får aldrig vara vridet. Ett vridet band koncentrerar hela kraften på en smal remsa hud i stället för att fördela den.

När bältet inte behöver användas

Undantagen är få och snäva:

• När fordonet inte är i rörelse.
• Vid backning.
• Vid färd inom parkeringsplats, parkeringshus, bensinstations- eller verkstadsområde och liknande områden.
• När det finns medicinska skäl styrkta med läkarintyg som är utfärdat före färden.

Provfälla: läkarintyget måste finnas innan färden. Ett intyg du tänker skaffa senare gäller inte, och ”det var bara några hundra meter” är inget undantag.

Obältade i baksätet är farliga för alla

Många tror att den som skippar bältet bara riskerar sig själv. Det stämmer inte. En obältad person i baksätet fortsätter framåt i bilens ursprungshastighet när bilen stannar tvärt, och slungas rakt in i ryggen på den som sitter framför. Redan vid en krock i 40–50 km/h kan kraften bli så stor att föraren eller framsätespassageraren dödas av sin egen bakseteskompis. Din säkerhet hänger alltså på att alla i bilen sitter fast.

Utan bälte klarar du i bästa fall en krock i gångfart, kanske runt 7 km/h, om du är förberedd och tar emot dig med armarna. Över det räcker inte människokroppen till. Krafterna är helt enkelt större än vad någon kan hålla emot.

Krockkrafter i något du kan föreställa dig

En frontalkrock brukar liknas vid ett fall rakt ner från ett hus:

• 30 km/h motsvarar ungefär ett fall från första våningen.
• 50 km/h motsvarar ungefär ett fall från tredje våningen.
• 70 km/h motsvarar ungefär ett fall från sjätte våningen.
• 90 km/h motsvarar ungefär ett fall från tionde våningen.

Ingen skulle frivilligt hoppa från tionde våningen utan skydd. Ändå kör många i 90 km/h med bältet bakom ryggen.

Hjälm i stället för bälte på vissa fordon

Ditt B-körkort ger dig rätt att köra fler fordon än personbil, och en del av dem saknar bälte helt — till exempel många mopeder samt vissa tre- och fyrhjuliga motorcyklar. På sådana fordon gäller i stället hjälmkrav.

Hjälmen ska vara E-märkt och godkänd enligt ECE 22.05 eller ECE 22.06. Den måste dessutom användas rätt: sitta stadigt på huvudet och vara ordentligt fastspänd under hakan. En oknäppt hjälm åker av vid första islaget och skyddar då ingenting alls. Precis som med bältet ansvarar du som förare för att passagerare under 15 år bär godkänd hjälm.

Huvudskydd och ryggstöd

Den vanligaste bestående skadan i trafiken är pisksnärtskada, ofta kallad whiplash. Den uppstår när huvudet kastas häftigt i en riktning och sedan tillbaka, så att nacken sträcks bortom sitt normala rörelseomfång. Vanligaste orsaken är påkörning bakifrån, men skadan kan uppstå även vid krock framifrån eller från sidan.

Huvudskyddet finns för att fånga upp huvudet innan det hinner slungas bakåt. För att fungera måste det sitta rätt:

• Ställ huvudskyddets överkant i ungefär samma höjd som hjässan, alltså huvudets översta punkt. Ett huvudskydd i nackhöjd blir en hävstång i stället för ett skydd.
• Ställ ryggstödet så att avståndet mellan bakhuvudet och huvudskyddet blir litet. Ju längre huvudet får resa innan det tar emot, desto större blir skadan.

Se till att även passagerarna justerar sina. Och håll avståndet framåt — den bästa pisksnärtskadan är den som aldrig sker.

Ser du i backspegeln att någon kommer att köra in i dig bakifrån: tryck bakhuvudet mot huvudskyddet och titta rakt fram. Ett vridet huvud i krockögonblicket ger betydligt värre nackskador.

Krockkudden

Krockkudden, eller airbagen, fylls med gas på några hundradels sekunder vid kraftigare kollisioner. Uppgiften är främst att skydda ansikte och bröstkorg från att slå i ratt, instrumentbräda eller sidoruta. Moderna bilar har normalt kuddar på förarplatsen, på passagerarplatsen och längs sidorna, ofta även gardiner längs takkanten.

Krockkudden är ett komplement till bältet, aldrig en ersättning. Utan bälte kastas du framåt innan kudden är helt uppblåst, och möter den då mitt i uppblåsningsförloppet. Det är i praktiken som att bli träffad av en explosion på nära håll. Kudden går från farlig till livräddande enbart tack vare att bältet håller dig på rätt avstånd.

• Krockkuddar kan lösa ut redan vid kollisioner i 20–30 km/h.
• Som förare bör du inte sitta närmare ratten än ungefär 25 cm.
• Passagerare bör hålla ungefär 50 cm till instrumentbrädan.
• Barn kortare än 140 cm får aldrig sitta framför en inkopplad krockkudde.

Lägg heller inget hårt föremål på instrumentbrädan ovanför passagerarkudden. Det blir ett projektil när kudden går.

Barn i bilen

Bilens skyddssystem är dimensionerade för vuxna kroppar. Ett barns huvud är proportionellt tyngre, nacken svagare och höftbenen inte färdigutvecklade, vilket gör att ett vanligt bilbälte kan glida upp över magen och orsaka svåra inre skador. Därför gäller: alla barn under 135 cm ska använda en särskild skyddsanordning — babyskydd, bakåtvänd bilbarnstol, bältesstol eller bälteskudde.

Använd bara skydd som är E-godkända eller i-Size-certifierade, och placera aldrig ett bilbarnskydd framför en inkopplad krockkudde. Sidokrockkuddar är däremot ingen fara för barn i bilbarnskydd.

Babyskydd, från nyfödd tills barnet sitter stadigt

• Får absolut aldrig stå framför en inkopplad krockkudde.
• Sticker barnets huvud upp över kanten har barnet vuxit ur skyddet.
• Luta inte skyddet mer än tillverkaren anger.
• Spänn fast barnet med skyddets eget bälte, och spänn fast själva skyddet med bilbältet eller med isofix.
• I baksätet ska babyskyddet stå så långt från framförvarande stol som möjligt. I framsätet ska det stå så långt från instrumentbrädan som möjligt, och krockkudden måste vara urkopplad.

Bakåtvänd bilbarnstol, ungefär från 7 månader till minst 4 år

• Får absolut aldrig stå framför en inkopplad krockkudde.
• Sticker huvudet upp över stolens kant är stolen för liten.
• Stolens eget bälte ska ligga över höften, inte över magen.
• Fäst stolen med bilbältet eller isofix. I baksätet ska den vila mot framstolens rygg, i framsätet mot instrumentbrädan — och då med urkopplad krockkudde.

Bakåtvänt är dramatiskt mycket säkrare än framåtvänt, eftersom kraften vid en frontalkollision fördelas över hela ryggen i stället för att slita i nacken. Säkerhetsexperter rekommenderar därför bakåtvänt så länge som möjligt, gärna upp till fem års ålder, även om framåtvända stolar finns att köpa.

Bältesstol eller bälteskudde, tidigast från 4 år upp till 135 cm

• Får absolut aldrig placeras framför en inkopplad krockkudde.
• Saknar platsen huvudstöd är bältesstol bättre än bälteskudde.
• Barnet och stolen eller kudden spänns fast med bilens ordinarie bälte.
• Säkraste platsen är baksätet.

Även om lagen släpper vid 135 cm rekommenderas bältesstol eller kudde tills barnet är ungefär 10–12 år, eftersom bältet annars ligger fel på en kort kropp.

Från 135 cm och uppåt

Mellan 135 och 140 cm får barnet använda vanligt bilbälte som en vuxen, men fortfarande inte sitta framför en inkopplad krockkudde. Över 140 cm gäller samma regler som för vuxna.

Två undantag

Huvudregeln om bilbarnskydd under 135 cm har två snäva undantag:

• Barn under tre år får vid korta taxiresor färdas i baksätet utan bilbarnskydd.
• Barn som är tre år eller äldre men kortare än 135 cm får vid tillfälliga transporter på korta sträckor sitta i baksätet med enbart bilbälte.

Undantagen är just undantag. De gäller inte för familjens vardagskörning till skolan.

Lasta rätt

Även en bil med toppbetyg i alla krocktester blir farlig om det ligger lösa saker i kupén. Vid en inbromsning eller krock fortsätter allt lösgods framåt i den fart bilen hade.

Grundregler:

• Placera lasten så lågt som möjligt, tätt mot ryggstöd och sidor.
• Tunga saker hör hemma på golvet, i bagageutrymmet eller på baksätesgolvet — aldrig ovanför ryggstödets kant, inte ens med skyddsnät eller galler.
• Säkra eller spänn fast lasten. Baksätets bälten fungerar utmärkt för att hålla fast kassar och väskor.
• Lämna aldrig hårda föremål liggande i hatthyllan eller på passagerarsätet.

Krockvikt — därför blir småsaker dödliga

Föremålets verkliga vikt ändras inte av en krock. En dator väger två kilo både före och efter. Men den kraft föremålet träffar med — det som brukar kallas krockvikt — växer enormt med farten:

• En mobiltelefon på 100 gram träffar med ungefär 4 kg vid 50 km/h och cirka 16 kg vid 100 km/h.
• En laptop på 2 kg motsvarar ungefär 80 kg vid 50 km/h och cirka 320 kg vid 100 km/h.
• En matkasse på 10 kg motsvarar ungefär 400 kg vid 50 km/h och cirka 1 600 kg vid 100 km/h.
• En obältad vuxen på 80 kg motsvarar ungefär 3 200 kg vid 50 km/h och cirka 12 800 kg vid 100 km/h.

Du behöver inte kunna räkna ut krockvikt på provet. Du behöver bara förstå storleksordningen: en glömd verktygslåda i bagaget kan gå rakt igenom ryggstödet.

Passagerare och maxlast

En personbil får ha högst nio platser — en för föraren och åtta för passagerare. Du får aldrig ta med fler passagerare än bilen är registrerad för, vilket för de flesta bilar är fyra.

Bilens högsta tillåtna last, maxlasten, finns i registreringsbeviset. Här kommer en detalj som ofta testas: förarens vikt räknas inte som last, men passagerarnas gör det. Kör du med flera passagerare äter de alltså snabbt upp lastutrymmet.

Räkningen är enkel: dra passagerarnas sammanlagda vikt från maxlasten, så vet du hur mycket bagage som får plats. Har bilen maxlast 456 kg och du tar med en passagerare som väger 80 kg återstår 376 kg för allt annat.

Takbox och taklast

Last på taket sitter så högt att den påverkar bilens tyngdpunkt betydligt mer än samma vikt i bagageutrymmet. Bilen blir vindkänsligare, rullar mer i kurvor och tappar stabilitet — och effekten blir störst på små, lätta bilar.

• Du får aldrig lasta mer än 100 kg på ett biltak, och där räknas takräckets och takboxens egen vikt in. Din bils faktiska gräns kan vara lägre och står i instruktionsboken.
• Packa lätt och skrymmande i boxen — täcken, kläder, sovsäckar. Låt tunga saker ligga kvar i bagageutrymmet.
• Säkra lasten inuti boxen så att den inte kan förskjutas vid en inbromsning.
• Kontrollera att boxen verkligen sitter fast i räcket innan avfärd. En tungt lastad box kan lossna vid en kraftig inbromsning.

Utstickande last

Lasten får aldrig skymma eller försämra bilens belysning eller registreringsskyltar, och den får inte hindra din sikt eller din möjlighet att manövrera. Last på tak eller släp måste dessutom säkras så att den inte kan förskjutas eller falla av.

Regler för utmärkning:

• Last som sticker ut mer än 1 meter bakåt ska alltid märkas ut.
• Last som sticker ut framåt och inte syns tydligt ska alltid märkas ut. Syns den tydligt behöver den bara märkas ut om den sticker ut mer än 1 meter framåt.
• I sidled behöver lasten inte märkas ut, men den får inte sticka ut mer än 20 cm på någon sida, och den totala bredden inklusive last får inte överstiga 260 cm.

Utmärkningen sker i dagsljus med en rödgul flagga fram och bak. I mörker används vitt ljus och vit reflex framtill samt rött ljus och röd reflex baktill.

Snö och is på taket räknas som last

Att köra iväg med snötäcke eller isflak kvar på taket är inte tillåtet, eftersom det är osäkrad last. Snön kan glida ner över vindrutan när du bromsar och göra dig blind på ett ögonblick, eller blåsa bakåt och träffa bilen bakom. Borsta av hela taket, inte bara rutorna.

Pekskärmen — den nya distraktionen

Säkerhet handlar inte bara om plåt och bälten, utan också om vart din uppmärksamhet tar vägen. I nya bilar har fysiska knappar ersatts av pekskärmar där radio, navigation och klimat samsas i menyer.

En knapp kan du hitta med fingret medan blicken är på vägen. En pekskärm kräver att du tittar för att hitta rätt meny, trycker flera gånger, och sedan tittar igen för att kontrollera att du tryckte rätt. Varje moment flyttar fokus från trafiken. I 90 km/h är två sekunders blick på skärmen 50 meter blindkörning.

Så minskar du risken:

• Ställ in musik, navigation och klimat innan du börjar köra.
• Lär dig var de vanligaste funktionerna sitter, så att du slipper leta.
• Använd fysiska rattknappar eller röststyrning när bilen har det.
• Måste du röra skärmen under färd: gör bara enkla saker som volym eller temperatur, och gör dem korta.
• Vänta med adressinmatning och långa menyer tills du kan stanna på lämplig plats.
• Låt skärmen vara helt i tät trafik, komplicerade korsningar, bostadsområden och när sikt eller väglag är dåligt.