Elsystemet

Elsystemet

Här får du koll på strömmen i bilen: vad generatorn gör, varför batteriet tar slut, vad säkringarna skyddar mot och hur du ger starthjälp utan att förstöra elektroniken. Elsystemet kommer på teoriprovet, och kunskapen är minst lika användbar en kall januarimorgon när bilen bara klickar till.

Generatorn – bilens egen strömkälla

När motorn går driver den en generator som laddar batteriet. Kedjan är enkel: motorn rör sig, generatorn gör om rörelsen till elektricitet, batteriet lagrar den. Så länge du kör fylls batteriet på hela tiden.

Generatorn drivs av en rem. Remmen kostar lite, men konsekvenserna när den sviker blir dyra:

• Slapp rem: generatorn snurrar inte som den ska och laddningen blir dålig. Ett skrikande ljud från motorrummet vid kallstart är en klassisk varning.
• Torr eller sprucken rem: byt den innan den brister.
• Brusten rem: ingen laddning alls – och i många bilar driver samma rem kylvattenpumpen, så du riskerar en överhettad motor på köpet.

Slutar generatorn ladda tänds en röd varningslampa formad som ett batteri. Här gör många fel på provet: lampan betyder inte att batteriet är tomt, den betyder att batteriet inte laddas. Bilen rullar vidare en stund på det som finns kvar, men när det är slut stannar den. Kör till en verkstad och stäng av allt du kan undvara: stereo, rutvärme, extraljus.

Batteriet

Batteriet lagrar strömmen så att du kan använda el när motorn är avstängd, och det är batteriet som orkar dra runt startmotorn. Står du en halvtimme med varningsblinkers, radio och halvljus på utan att motorn går, är det batteriet som betalar notan.

Ett urladdat batteri startar inte bilen – då behövs starthjälp. Ett halvtomt batteri fryser dessutom sönder betydligt lättare, eftersom syran späds ut när laddningen sjunker. Grovt räknat tål ett fulladdat batteri sträng kyla långt under -50 °C, medan ett halvladdat kan frysa redan kring -15 °C och ett nästan tomt vid bara några minusgrader. Det är därför korta stadsturer i december sliter så hårt: du hinner sällan ladda tillbaka det starten förbrukade.

Nya bilbatterier är underhållsfria, medan äldre varianter kan behöva fyllas på med destillerat vatten i cellerna. Alla blir svagare med åren – ett batteri som fungerade utmärkt i somras kan ge upp första riktiga kallnatten.

Syra och knallgas

Ett blybatteri innehåller svavelsyra som är starkt frätande på hud, ögon och kläder. Runt batteriet kan det bildas knallgas, en vätgasblandning som exploderar av en enda gnista. Rök därför aldrig nära ett batteri, luta dig inte över det medan du kopplar, och skydda ögonen. Får du syra på huden gäller rikligt med vatten, snabbt.

Säkringarna

Säkringarna är elsystemets svaga länkar – helt med flit. Vid kortslutning eller överbelastning smälter den tunna metalltråden inuti säkringen av och bryter strömmen innan kabeln hinner bli så het att det börjar brinna. En bränd säkring är alltså inget haveri i sig; den har gjort precis sitt jobb.

Om något elektriskt plötsligt slutar fungera – bakrutans värme, ett uttag, en lampa – är en trasig säkring det första du kollar. Säkringarna sitter i en dosa i motorrummet eller bakom en lucka vid instrumentbrädan; instruktionsboken visar vilken som styr vad. Håll säkringen mot ljuset: är tråden inuti av, är den bränd.

Färgen visar säkringens amperetal, och du ska alltid byta mot en likadan. Sätter du i en kraftigare säkring flyttar du bara problemet till kablarna, och då är det de som blir glödheta. Går den nya säkringen omedelbart finns ett verkligt fel i kretsen – låt en verkstad leta.

Starthjälp steg för steg

Två saker avgör om starthjälpen går bra: att båda batterierna har samma märkspänning – personbilar har normalt 12 volt – och att kablarna kopplas i rätt ordning. En felkoppling kortsluter och kan slå ut batteri, generator och styrenheter i båda bilarna. Läs instruktionsboken först, för vissa bilar har särskilda kopplingspunkter. Båda bilarna ska vara avstängda när du börjar.

• Röd kabel mellan de två pluspolerna.
• Svart kabel på minuspolen hos den hjälpande bilen.
• Svarta kabelns andra ände på en omålad metalldel i motorrummet på bilen som ska startas, en bit från batteriet.
• Starta den hjälpande bilen först, därefter bilen med tomt batteri.
• Lossa kablarna i omvänd ordning.

Varför karossen och inte minuspolen? För att det nästan alltid slår en liten gnista där den sista klämman fästs. Sker det ovanpå batteriet kan gnistan antända knallgasen. Just den detaljen är en vanlig provfråga.

Kör sedan en bra stund efteråt, gärna landsväg i 70–80 km/h, så hinner generatorn ladda tillbaka något. Behöver bilen starthjälp igen nästa morgon är det inte otur – då är batteriet uttjänt eller så laddar inte generatorn.