Alkohol och andra faror

Här lär du dig vad som händer med körförmågan när kroppen eller huvudet inte är i toppskick – av alkohol, läkemedel, narkotika, sjukdom, starka känslor eller mobilen. Du får de exakta promillegränserna, straffen och de regler som Trafikverket faktiskt frågar om, men också förklaringen till varför gränserna ser ut som de gör.

En enda mening att utgå från

All den här teorin kokar ner till en paragraf i Trafikförordningens tredje kapitel:

”Fordon får inte föras av den som på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan av alkohol, andra stimulerande eller bedövande ämnen eller av andra skäl inte kan föra fordonet på ett betryggande sätt.”

Lägg märke till formuleringen ”av andra skäl”. Lagen räknar inte upp allt – den lägger ansvaret på dig. Är du inte i skick att köra säkert, oavsett orsak, får du inte köra. Det gäller även om orsaken är sorg, ett gräl, feber eller en tablett som läkaren skrev ut.

Lägg också märke till att riskfaktorer förstärker varandra. Lite trött plus en allergitablett plus ett glas vin är inte tre små risker – det är en stor. Kombinationen är genomgående farligare än delarna var för sig.

Alkohol i trafiken

Alkohol är socialt accepterat i nästan alla andra sammanhang i Sverige. Bakom ratten är det ett av de största dödsproblemen vi har. Varje dygn görs tusentals resor av förare som skulle dömas för rattfylleri om polisen blåste dem, och en betydande andel av de förare som omkommer i trafiken har alkohol i blodet.

Riskökningen börjar tidigt och stiger sedan brant. Jämfört med en nykter förare är olycksrisken ungefär 1,4 gånger högre vid 0,5 promille, ungefär fem gånger högre vid 1,0 promille och omkring tjugo gånger högre vid 1,5 promille. För unga och oerfarna förare är riskökningen ännu kraftigare, eftersom själva körningen fortfarande kräver mycket av hjärnan.

Promille beskriver hur mycket alkohol du har i blodet: 1 promille betyder en del alkohol per tusen delar blod. Det säger ingenting om hur mycket du har druckit och allt om hur påverkad kroppen är just nu.

Vad alkoholen gör med föraren

Alkohol slår mot precis de förmågor du behöver: omdöme, uppmärksamhet, reaktion och synen. Särskilt lömskt är att omdömet försämras först. Det betyder att den förmåga som ska avgöra om du kan köra är den som redan är påverkad när du fattar beslutet.

Ungefär så här brukar effekterna beskrivas:

0,1–0,4 ‰ – hämningarna minskar, reaktionstiden blir längre.
0,4–1,0 ‰ – synen och koordinationen försämras tydligt.
1,0–2,0 ‰ – dubbelseende och problem med balansen.
2,0–3,5 ‰ – man faller i djup sömn.
3,5–5,0 ‰ – livshotande: koma och risk för dödsfall.

Att synen påverkas är en underskattad del. Ögonens förmåga att samarbeta försämras, vilket direkt slår mot avståndsbedömningen. Du blir dessutom känsligare för bländning och får sämre mörker- och periferiseende. I mörker förstärks allt detta.

Hur mycket just du får i blodet av en viss mängd alkohol varierar med kroppsvikt, vad och hur mycket du ätit, hur du sovit, hur mycket vatten du druckit och hur du mår. Samma tre öl kan ge helt olika promillehalt två olika kvällar. Därför kan du aldrig räkna, och aldrig gå på känsla. Har du druckit är du påverkad, oavsett hur opåverkad du känner dig.

Så mycket alkohol är det faktiskt

De flesta underskattar hur mycket sprit som ryms i en öl. Räknar man om till 40-procentig starksprit blir bilden tydlig:

En stor folköl, 50 cl med 3,5 %, motsvarar drygt 4 cl sprit.
En starköl, 33 cl med 5,5 %, motsvarar cirka 4,5 cl sprit.
Ett glas vin, 15 cl med 13 %, motsvarar knappt 5 cl sprit.
En hel flaska vin, 75 cl med 13 %, motsvarar ungefär 24 cl sprit.

Fyra stora folköl under en kväll är alltså mer alkohol än 17 cl starksprit. Att det ”bara var öl” betyder ingenting för blodet.

Lagen: rattfylleri och grovt rattfylleri

Att köra med för mycket alkohol i kroppen är ett trafikbrott.

Rattfylleri börjar vid 0,2 promille i blodet. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader. Körkortet återkallas dessutom, normalt i tolv månader.
Grovt rattfylleri börjar vid 1,0 promille. Straffet är fängelse i högst två år, och körkortet återkallas normalt i tjugofyra månader.

Två saker missas ofta. För det första kan du dömas även under 0,2 promille om alkoholen ändå har påverkat din körförmåga. För det andra kan en körning bedömas som grov även vid lägre halt, om den inneburit en avsevärd fara för trafiksäkerheten – till exempel om du vinglat mellan körfälten på en motorväg.

Det är inte bara du som kör som kan straffas. Att låna ut sitt fordon till någon du vet är berusad kan leda till dom för medhjälp till rattfylleri eller medhjälp till grovt rattfylleri. Nyckeln till kompisens bil är alltså också ditt ansvar.

Alkolås i stället för indraget körkort

Den som har fått, eller riskerar att få, körkortet återkallat på grund av rattfylleri kan i vissa fall ansöka om körkort med villkor om alkolås. Ett alkolås är en alkoholmätare kopplad till tändningen: blåser du för högt startar bilen inte.

Tre saker som ofta dyker upp som provfrågor:

Möjligheten gäller bara alkohol – inte narkotika eller narkotikaklassade preparat.
Med sådant villkor får du bara köra fordon som har alkolås installerat.
Villkorstiden är ett eller två år, och straffet påverkas inte. Böterna eller fängelsestraffet utgår ändå. Alkolåset ersätter körkortsindragningen, inte påföljden.

Berusning utan bilkörning kan också kosta körkortet

Körkortstillstånd och körkort kräver att du bedöms som pålitlig i nykterhetshänseende. Har polisen upprepade gånger tagit hand om dig enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) kan det leda till att körkortet återkallas eller att du inte får körkortstillstånd – även om du inte har kört något fordon alls. Många blir tagna på sängen av just det.

Dagen efter

Levern bryter ner ungefär 0,15 promille per timme. Det motsvarar grovt räknat 2 cl 40-procentig sprit i timmen. Har du 1,2 promille när du somnar klockan tre på natten är du alltså inte nykter till frukost.

Men försök inte räkna. Förbränningen är individuell och varierar mellan tillfällen. En felräkning på en halv promille är skillnaden mellan att köra hem och att bli av med körkortet i ett år.

Det går heller inte att skynda på nedbrytningen. Arbetet sker i levern och levern jobbar i sin egen takt. Bastu, en löprunda, kaffe, energidryck, vatten, mat eller kalla duschar kan få dig att känna dig piggare – men inte en enda promille försvinner snabbare. Det är exakt den här myten Trafikverket gärna testar.

Ännu en sak: att alkoholen har lämnat kroppen betyder inte att du är en bra förare. I körförsök har man sett att körförmågan i kritiska situationer kan vara märkbart nedsatt dagen efter, trots att förarna varken hade alkohol kvar eller kände sig bakfulla. Sömnen blir sämre av alkohol, och dålig sömn är i sig en stor risk. Många av dem som åker fast för rattfylleri i Sverige åker fast på förmiddagen dagen efter, på väg till jobbet.

Bestäm dig i förväg

Beslut om alkohol och bilkörning ska inte fattas klockan halv två på natten. Ta ställning nu, medan du är nykter:

Kör aldrig efter att du har druckit – inte ens ”en”.
Åk aldrig med någon som har druckit.
Låna aldrig ut ditt fordon till någon som har druckit.
Säg ifrån när en kompis tänker köra påverkad, och ordna ett alternativ: taxi, buss, en soffa.

Läkemedel

Många vanliga läkemedel påverkar körförmågan: sömnmedel, lugnande, starka smärtstillande, vissa allergimediciner, en del mediciner mot depression eller epilepsi. De kan göra dig dåsig, långsam, yr eller sämre på att fokusera.

Vissa läkemedel påverkar bara i början av en behandling eller när du slutar med dem, andra varje gång du tar dem. Hur länge effekten sitter i är individuellt. Och nästan alla får kraftigare effekt i kombination med alkohol – ibland livsfarligt kraftigare, även vid små mängder.

Regeln är enkel och ansvaret är ditt: du får inte köra om läkemedlet gör att du inte kan köra säkert. Att en läkare har skrivit ut medicinen är ingen frikort. Kör du trafikfarligt kan du dömas för rattfylleri ändå. Läs bipacksedeln, och fråga läkare eller apotekspersonal om du är osäker – de svarar gärna på just den frågan.

Du kan dömas för rattfylleri eller grovt rattfylleri om du har tagit:

Ett narkotikaklassat läkemedel utan läkares ordination – då gäller nollgräns, oavsett hur du körde.
Ett narkotikaklassat läkemedel enligt ordination, men blivit så påverkad att du kört trafikfarligt.
Ett läkemedel som inte är narkotikaklassat, men blivit så påverkad att du kört trafikfarligt.

Avstå från att köra om du eller någon i din närhet märker att du har svårt att se eller höra, tappar tråden i samtal, känner dig seg, yr eller snurrig, reagerar långsammare än vanligt, har svårt med vanliga vardagssysslor eller har sämre omdöme än vanligt.

Narkotika – nollgräns

I Sverige gäller nollgräns för narkotika i trafiken. Det betyder att du inte får köra med narkotika i blodet över huvud taget, oavsett om du känner dig påverkad eller inte. Det finns ingen tillåten lägsta nivå, som för alkohol.

Eftersom många substanser stannar kvar länge i blodet kan du dömas för drograttfylleri långt efter att ruset är över. THC, den psykoaktiva substansen i cannabis, kan påvisas i blodet upp till ett dygn efter enstaka bruk och i upp till ett par veckor vid regelbundet bruk. Det enda undantaget från nollgränsen är narkotikaklassade läkemedel som du tar enligt läkares ordination – men då gäller ändå att du inte får köra om medicinen påverkar dig.

Olika droger ger olika, men aldrig ofarliga, effekter:

Kokain och amfetamin ger överaktivitet och kraftig självöverskattning. De dämpar trötthetskänslan utan att ta bort tröttheten. En påverkad förare kan därför kollapsa bakom ratten utan att först ha känt sig trött – det är en av de farligaste mekanismerna som finns i trafiken.
Cannabis (hasch, marijuana) ger förvrängd verklighetsuppfattning, ibland hallucinationer, och försämrar reaktionsförmåga, orienteringsförmåga och den motoriska koordinationen. Nedsättningen kan sitta i ungefär ett dygn efter användning.

Sjukdom

Är du så sjuk att körförmågan är nedsatt får du inte köra – det är lika förbjudet som att köra trött eller påverkad. Feber, kraftig yrsel, svår smärta, plötsligt försämrad syn och tillstånd som kan ge svimning är typexempel. En hög feber ger både långsammare reaktion och sämre omdöme, ungefär som lätt berusning.

Vissa sjukdomar påverkar dessutom om du får ha körkort över huvud taget, till exempel epilepsi, diabetes med allvarliga känningar, allvarliga synfel och vissa hjärtsjukdomar. Är du osäker på om ditt tillstånd gör dig olämplig som förare: fråga läkare innan du kör, inte efteråt.

Starka känslor

Ilska, sorg, panik och förälskelse gör alla samma sak – de tar plats i huvudet som annars skulle gått till trafiken. Är du rasande efter ett gräl kör du fortare, håller kortare avstånd och tar chanser du annars inte hade tagit. Är du ledsen och gråter ser du dessutom sämre. Risken att råka ut för en olycka ökar kraftigt i båda fallen.

Praktiskt råd: sätt dig inte i bilen direkt efter ett bråk. Ta fem minuter, gå en runda, ring någon. Fem minuter är billigare än en plåtskada – eller värre.

Mobiltelefonen

Det är förbjudet att hålla mobiltelefonen i handen när du kör. Förbudet gäller allt handhållet användande: att prata, skriva sms, läsa, surfa, byta låt eller skrolla i sociala medier.

Att skriva medan du kör är det värsta av allt, eftersom du gör två fel samtidigt: blicken lämnar vägen och tanken lämnar körningen. Tittar du ner i tre sekunder i 90 km/h har bilen färdats 75 meter helt utan förare.

Handsfree är tillåtet – men undvik det ändå när det är krävande. Anledningen är intressant: ett samtal med en passagerare anpassar sig automatiskt till trafiken. Passageraren ser att en cyklist svänger ut och tystnar. Personen i telefonen ser ingenting, fortsätter prata och väntar sig svar precis när du behöver all kapacitet. Lägg på, eller säg att du ringer upp.

Fällor på teoriprovet

Att tro att gränsen för rattfylleri är 0,5 promille. I Sverige är den 0,2.
Att tro att kaffe, mat, dusch eller motion snabbar på nedbrytningen. Det gör de inte.
Att tro att en läkarordination gör dig immun mot rattfyllerianklagelse. Den gör den inte.
Att tro att nollgränsen för narkotika kräver att du är påverkad. Den gör den inte.
Att tro att alkolås tar bort straffet. Det gör det inte.
Att tro att handsfree är riskfritt. Det är lagligt, inte ofarligt.

Snabbrepetition

Trafikförordningen förbjuder körning vid sjukdom, uttröttning, påverkan eller ”av andra skäl”.
Riskfaktorer förstärker varandra.
Rattfylleri: 0,2 promille. Grovt rattfylleri: 1,0 promille.
Du kan dömas även under gränsen om körförmågan påverkats.
Körkortet återkallas normalt 12 månader vid rattfylleri och 24 vid grovt.
Att låna ut bilen till en berusad kan ge medhjälp till rattfylleri.
Kroppen bryter ner ungefär 0,15 promille per timme och tempot går inte att påskynda.
Körförmågan kan vara nedsatt dagen efter även utan alkohol i blodet.
Läkemedel kan göra dig olämplig som förare – ansvaret är ditt.
Nollgräns gäller för narkotika, oavsett påverkan.
Sjukdom som sänker körförmågan innebär körförbud.
Starka känslor försämrar omdömet och ökar olycksrisken.
Det är förbjudet att hålla mobilen i handen under körning.

Alkohol och andra faror