Bilens avgaser

Bilens avgaser

Här får du veta vad som faktiskt kommer ut ur avgasröret, vad reningen i bilen fixar och vad den aldrig kan fixa, och vilka ämnen som skadar din kropp respektive klimatet. Att hålla isär de två sakerna är en av de vanligaste fällorna i miljöfrågorna på teoriprovet.

Vad som händer när bränslet brinner

En bensin- eller dieselmotor blandar bränsle med luft och tänder blandningen. Vore förbränningen perfekt skulle bara koldioxid och vattenånga komma ut. Verkligheten är stökigare. Temperaturen svänger, blandningen är inte alltid exakt rätt, och en del bränsle hinner aldrig brinna färdigt. Därför följer det med kolmonoxid, kolväten, kväveoxider och sotpartiklar på köpet.

Avgassystemet och katalysatorn

Under bilen sitter avgassystemet med en eller flera ljuddämpare och en katalysator. Katalysatorn omvandlar ungefär 80–95 procent av de skadliga ämnena till mindre skadliga – framför allt koldioxid och vatten. Det är en imponerande siffra, men den döljer två saker som provet gärna frågar om.

• Katalysatorn behöver värme. Arbetstemperaturen ligger runt 400–600 °C. En kall katalysator renar dåligt, vilket betyder att de första minuterna efter en kallstart är den smutsigaste delen av hela resan. Kör du bara en kilometer till affären hinner reningen knappt komma igång. Motorvärmare kortar den smutsiga fasen rejält.
• Katalysatorn minskar inte koldioxiden. Koldioxid är en av slutprodukterna, inte ett problem den löser. Vill du sänka koldioxidutsläppet finns bara en väg: förbruka mindre bränsle. Bränslesnål bil, sparsam körstil, färre och kortare bilresor.

Att katalysatorn blir glödhet har också en praktisk följd. Den sitter under bilen, så parkera inte på torrt, högt gräs en varm sommardag – brandrisken är verklig. Kör du dessutom länge med mycket högt varvtal och tungt gaspådrag kan reningen fungera sämre och utsläppen öka.

Kolmonoxid – den du inte känner

Kolmonoxid (CO) bildas när förbränningen är ofullständig. Gasen är färglös och luktfri, och det är precis det som gör den livsfarlig. Kolmonoxid binder till de röda blodkropparna på syrets plats, så blodet slutar leverera syre till hjärna och muskler. Du blir alltså kvävd inifrån utan att märka något förrän symtomen kommer: huvudvärk, illamående, yrsel, konstig trötthet. Får du de symtomen i eller nära ett fordon ska du ut i frisk luft omedelbart, inte vänta och se.

Typiska situationer där det kan hända:

• Du står i kö i en tunnel med nedvevade rutor eller öppen baklucka, så att avgaserna från bilarna runt omkring dras in i kupén. Veva upp och stäng av friskluftsintaget i stället.
• Någon låter motorn gå på tomgång i ett garage eller annat slutet utrymme.
• Bilens avgassystem är otätt och avgaser läcker in i kupén. Misstänker du det ska du boka verkstad direkt, inte vänta till nästa besiktning.

Fälla på provet: många tror att man känner lukten och därmed hinner reagera. Det man luktar är andra ämnen i avgaserna. Själva kolmonoxiden ger ingen varning alls.

Partiklar kommer inte bara ur avgasröret

En stor del av partiklarna i stadsluften har aldrig varit inne i en motor. De kommer från slitage på däck, bromsbelägg och vägbana, och från vägdamm som virvlas upp igen – särskilt torra vårdagar efter en vinter med dubbdäck. Det betyder att även en elbil bidrar till partikelhalterna, trots att den inte har något avgasrör. Lägre hastighet och mjukare inbromsningar minskar slitagepartiklarna.

Flera tusen svenskar beräknas dö i förtid varje år till följd av trafikens luftföroreningar, framför allt i cancer och akuta hjärt- och lungsjukdomar. Det är betydligt fler än antalet som omkommer i trafikolyckor – ett samband som förvånar de flesta.

Ämnena och vad de ställer till med

• Kolmonoxid (CO) – försämrar blodets syretransport och påverkar centrala nervsystemet.
• Kväveoxider (NOx) – försurar mark och sjöar och bidrar till övergödning i sjöar och hav, vilket ger algblomning, syrebrist och bottendöd. Irriterar luftvägar och slemhinnor, kan skada arvsmassan och bidrar till marknära ozon.
• Kolväten (HC) – oförbränt bränsle. Kan skada arvsmassan och orsaka cancer, och bidrar tillsammans med kväveoxiderna till marknära ozon.
• Marknära ozon – bildas nere vid marken när kväveoxider och kolväten reagerar i solljus. Ozonlagret högt uppe i atmosfären skyddar oss mot solens strålning, men samma ämne vid marknivå är skadligt. Det irriterar luftvägar och stör växternas fotosyntes och vattenbalans.
• Sot och partiklar – från både förbränning och vägslitage. Ger luftvägsbesvär och kan orsaka cancer.
• Buller – räknas som en förorening även om det inte syns i avgaserna. Trafikbuller stör sömn, ger stress och försämrar hälsan. Ungefär två miljoner svenskar utsätts för trafikbuller vid sin bostad.

Växthuseffekten

Jordens atmosfär innehåller gaser som släpper in solvärmen men bromsar värmen på väg ut igen: vattenånga, koldioxid, metan och lustgas är de viktigaste. Det är växthuseffekten, och den är ingen katastrof – den är förutsättningen för liv. Utan den skulle jorden vara omkring 30 grader kallare än i dag.

Problemet är att vi ökar mängden växthusgaser, framför allt koldioxid från fossila bränslen. Då stannar mer värme kvar och effekten förstärks. Följderna är stigande medeltemperatur, smältande polarisar, arter som slås ut och fler extrema väderhändelser. I Sverige står vägtrafiken för ungefär 30 procent av koldioxidutsläppen, så det du gör bakom ratten spelar faktiskt roll i den totala summan.

Fälla på provet: växthuseffekten i sig är inte något dåligt. Det är den förstärkta växthuseffekten som är problemet. Läs frågan noga.

Miljözoner

För att få ner halterna av kvävedioxid och partiklar i känsliga områden kan en kommun införa miljözon. Då stängs vissa fordon ute. Det finns tre klasser:

• Klass 1 – gäller tunga lastbilar och bussar.
• Klass 2 – omfattar personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar, med krav på fordonets utsläppsklass.
• Klass 3 – hårdast krav. Här släpps i princip bara elfordon, bränslecellsfordon och gasfordon in.

Det är alltså kommunen som bestämmer, och zonen märks ut med vägmärke. Kom ihåg ordningen: högre siffra betyder strängare krav.

Fossilt och förnybart bränsle

Bensin, diesel, naturgas och kol är fossila bränslen. Kolet i dem har legat bundet i marken i miljontals år, och när vi bränner det tillför vi ny koldioxid till atmosfären. Biobränslen som etanol och biogas kommer i stället från biomassa – levande material som växer till hela tiden. När de förbränns frigörs koldioxid, men ungefär lika mycket som växterna nyss tog upp när de växte. Kolet går alltså runt i ett kretslopp i stället för att tillföras utifrån.

Helt klimatneutralt är det sällan. E85 innehåller en andel fossil bensin, och odling, framställning och transport av biobränslen kräver energi som ibland är fossil. Men påverkan på växthuseffekten är ändå klart mindre än för bensin och diesel.

Snabbrepetition

• Katalysatorn renar 80–95 procent av de skadliga ämnena, men aldrig koldioxiden.
• Bara lägre bränsleförbrukning sänker koldioxidutsläppet.
• Katalysatorn arbetar vid 400–600 °C och renar dåligt vid kallstart – använd motorvärmare.
• Kolmonoxid är färglös och luktfri och stoppar blodets syretransport. Huvudvärk och illamående nära avgaser betyder frisk luft direkt.
• Veva upp rutorna i tunnlar och kör aldrig motorn på tomgång i ett slutet utrymme.
• Partiklar kommer även från däck, bromsar och vägbana – inte bara från avgaser.
• Kväveoxider försurar och göder; kolväten är cancerframkallande; båda bildar marknära ozon.
• Den naturliga växthuseffekten är nödvändig, den förstärkta är problemet.
• Vägtrafiken står för ungefär 30 procent av Sveriges koldioxidutsläpp.
• Miljözon klass 1 gäller tunga fordon, klass 3 har hårdast krav.
• Biobränslen ingår i kolets kretslopp och belastar klimatet betydligt mindre än fossila bränslen.