Köra på motorväg

Motorvägen är Sveriges säkraste vägtyp och samtidigt den där en olycka blir som allvarligast. I det här avsnittet lär du dig hur du kommer ut på motorvägen via accelerationsfältet, hur du väljer körfält, vilka förbud som gäller, hur hastighetsreglerna ser ut och hur du lämnar motorvägen utan att komma in på avfarten för fort. Sist tittar vi på motortrafikled och 2+1-väg, som styrs av samma regler men beter sig lite annorlunda.

Köra ut på motorvägen

Till nästan alla motorvägar leder påfarten in i ett accelerationsfält. Det fältet har ett enda syfte: du ska hinna komma upp i samma fart som trafiken på motorvägen, och samtidigt hitta en lucka att glida in i. Använd hela fältet. Den vanligaste nybörjarmissen är att köra för sakta och sedan tvinga in en 110-bil i en inbromsning.

Ge tecken i god tid innan du lämnar påfarten, och gör en kontroll av döda vinkeln precis innan du styr ut. Spegeln räcker inte, en bil kan ligga exakt där spegeln inte når.

Vid en påfart med accelerationsfält har varken du eller trafiken på motorvägen väjningsplikt. Det som gäller kallas ömsesidig hänsyn: förarna på motorvägen ska om möjligt hjälpa dig genom att lätta på gasen eller byta till vänster körfält, och du ska anpassa dig till dem. Men läs den här meningen noga, för den kommer på provet: det största ansvaret för att körfältsbytet sker säkert ligger på dig. Passar luckan inte, får du inte tvinga dig in.

Kör du själv på motorvägen och ser bilar på väg ut från en påfart är du alltså skyldig att göra vad du rimligen kan för att underlätta. Ett tidigt fältbyte till vänster löser situationen elegant, förutsatt att det går att göra säkert.

Ibland saknas accelerationsfält, och då är läget ett helt annat: du har väjningsplikt mot trafiken på motorvägen. När du väl är ute kontrollerar du trafiken bakåt och accelererar bestämt upp till gällande hastighet, så att du inte blir ett hinder.

Vägmärket Motorväg sitter vid påfarterna och där en väg övergår i motorväg. Kom ihåg att alla motorvägsregler gäller även på motortrafikled.

Att köra på motorvägen

Motorvägen är säker av strukturella skäl. Alla kör åt samma håll, körriktningarna är skilda åt, det finns inga korsningar i samma plan och inga fotgängare, cyklister eller mopedister. Det är helt enkelt färre saker som kan komma emot dig. Men de höga farterna gör att när något går fel blir konsekvenserna svåra.

Det viktigaste du gör på en motorväg är att hålla avstånd framåt. I 110 km/h förflyttar du dig drygt 30 meter varje sekund. En enda sekunds ouppmärksamhet betyder alltså att du rullat mer än en normal villatomts längd utan att titta. Ligger du för nära och föraren framför bromsar hårt hinner du inte, och ligger dessutom bilen bakom dig för nära kan det sluta i en seriekrock där tio bilar hamnar i varandra.

Körfältsval

Grundregeln är enkel: du kör i det körfält som ligger längst till höger. De vänstra körfälten är till för omkörning av långsammare fordon, och för att släppa fram trafik som kommer in från en påfart.

När du har kört om, eller när du släppt in någon, återgår du till höger körfält så snart det kan ske utan fara. Du behöver däremot inte studsa tillbaka direkt om du inom kort ska köra om fler fordon, så länge du inte blir ett hinder för trafiken bakom dig. Att ligga kvar i vänster fält utan anledning är både olämpligt och en vanlig orsak till irritation och riskfyllda omkörningar på höger sida.

Förbud på motorväg

På motorväg är det förbjudet att:

gå, cykla eller köra moped,
stanna eller parkera,
vända eller backa,
lifta eller plocka upp liftare,
använda vägrenen annat än vid nödstopp,
bogsera ett annat fordon,
köra fordon som inte är konstruerade för minst 40 km/h,
köra traktor eller motorredskap, med undantag för motorredskap klass I inrättat som mobilkran.

De luckor och vändplatser som finns i mitträcket med jämna mellanrum är inte till för dig. De får bara användas av räddningstjänst, polis och väghållningsfordon. Behöver du vända kör du av vid nästa avfart och tillbaka in via närmaste påfart i motsatt riktning.

Vägrenen på en motorväg är ren nödplats. Tvingas du till nödstopp rullar du ut så långt åt höger som möjligt, tänder varningsblinkers och sätter ut varningstriangeln 50 till 100 meter bakom bilen. Du är skyldig att få bort bilen snarast. Eftersom bogsering är förbjuden på både motorväg och motortrafikled betyder det bärgare, inte en kompis med rep.

Hastighet

Om ingenting annat anges är högsta tillåtna hastighet på motorväg 110 km/h. Många sträckor är skyltade lägre, och vissa sträckor tillåter 120 km/h. Det står då på ett vägmärke eller en omställbar skylt. Skylten gäller alltid före grundregeln.

Det finns ingen lägsta tillåtna hastighet på motorväg. Däremot får bara motorfordon som är konstruerade för minst 40 km/h köra där. Ett vanligt tankefel är att dra slutsatsen att det därför alltid är okej att köra i 40. Det är det inte. Du ska hålla en hastighet som är lämplig för trafiksituationen och som inte överstiger begränsningen, precis som på alla andra vägar. Att kryssa fram i 40 km/h mellan bilar som håller 110 är i sig en fara.

Ett undantag som är lätt att missa: moped klass I, alltså EU-mopeden, får inte köra på motorväg trots att den är konstruerad för 45 km/h.

Långsam körning kan däremot vara helt korrekt när trafiken kräver det, till exempel vid kö då hela motorvägen står och kryper fram.

Rekommenderad högsta hastighet

På vissa sträckor finns omställbara elektroniska skyltar som visar en rekommenderad högsta hastighet. Siffran är alltid lägre än den tillåtna, och det är därför formellt lagligt att köra fortare, men olämpligt. Skyltarna tänds bara när det är mycket trafik eller när förhållandena tillfälligt motiverar en lägre fart, till exempel vid dimma eller en olycka längre fram.

Här ligger en klassisk provfälla: om hastighetssiffran omges av en röd ring är det inte längre en rekommendation utan en hastighetsbegränsning, och då är det förbjudet att köra fortare. Titta alltså på ramen runt siffran, inte bara på siffran.

Trafiksäkerhetskameror

Längs vägar med höga hastigheter och stor olycksrisk sitter trafiksäkerhetskameror, i vardagligt tal fartkameror. Poängen med dem är inte att dela ut så många böter som möjligt utan att sänka medelhastigheten på just den sträckan, eftersom lägre medelhastighet ger färre och lindrigare olyckor.

Därför är kamerorna aldrig dolda, och vägmärken talar om att sträckan är kameraövervakad. De fungerar dygnet runt, året runt, och de fotograferar bara fordon som kör för fort.

Tidsvinsten är mindre än du tror

Många överskrider hastighetsgränsen för att spara tid. Räkna på det, så faller argumentet ihop. Ökar du medelhastigheten med 10 km/h blir den ungefärliga tidsvinsten:

omkring 1 minut per mil vid hastigheter under 90 km/h,
omkring 30 sekunder per mil vid hastigheter över 90 km/h.

Ju fortare du redan kör, desto mindre tjänar du alltså på att öka farten. På en tur på tio mil handlar det om några minuter. Under tiden växer stoppsträckan kraftigt, eftersom bromssträckan ökar med kvadraten på hastigheten. Du tar alltså en stor risk för en väldigt liten vinst. Du behöver inte kunna räkna ut exakta tidsvinster på provet, men du ska känna igen storleksordningen.

Svänga av från motorvägen

Du lämnar alltid motorvägen via en avfart, och du blir förvarnad i tre steg:

en eller flera förberedande avfartsvisare,
en avfartsvisare där avfartssträckan börjar,
en avfartsskärm där avfarten viker av från vägen.

På större vägar har avfarterna dessutom trafikplatsnummer, som står på avfartsvisarna och löper i nummerordning längs vägen. De är guld värda när du ger eller följer en vägbeskrivning, eftersom ett nummer är svårare att missförstå än ett ortsnamn.

Motorvägsavfarter är i regel byggda så att du inte behöver bromsa förrän du kommit in på själva avfartssträckan. Börja alltså bromsa när du passerat markeringen där avfartssträckan börjar, så stör du inte trafiken bakom dig.

Men gör en sak innan dess: titta på hastighetsmätaren. Efter en stund på motorväg är risken för fartblindhet stor, och det som känns som 70 kan vara 100. Att komma in på en avfart med tjugo kilometer i timmen för mycket är en av de vanligaste avåkningarna som finns.

Är avfartssträckan ovanligt kort, svänger kraftigt eller följs av en tvär kurva kan du behöva börja bromsa redan innan avfarten börjar. Det gäller särskilt på motortrafikleder.

Motortrafikled

En motortrafikled liknar en motorväg och regleras på samma sätt, men den skiljer sig i praktiken på ett par punkter.

De flesta svenska motortrafikleder har byggts om med mitträcke och är därför mötesfria, men det finns fortfarande sträckor med mötande trafik.
Alla motortrafikleder är fria från korsningar i samma plan.
Påfarter sker i regel inte via accelerationsfält. Saknas accelerationsfält har du väjningsplikt vid påfarten.
Avfartssträckorna är oftast kortare än på motorväg och följs ofta av en sväng, så du kan behöva börja bromsa tidigare.

Vägmärket Motortrafikled sitter vid påfarterna och där en väg övergår i motortrafikled. Alla motorvägsregler gäller alltså här också, till exempel förbudet mot att stanna, vända, backa och bogsera.

2+1-väg

En 2+1-väg växlar mellan ett och två körfält i varje riktning, med ett mitträcke som skiljer körriktningarna åt. Konstruktionen är billig och extremt effektiv: mötesolyckor blir mycket ovanligare än på en vanlig landsväg eller en motortrafikled utan räcke.

En del 2+1-vägar är motortrafikleder, men långt ifrån alla. Många är helt vanliga landsvägar. Det betyder att du måste räkna med vanliga korsningar, utfarter och långsamtgående fordon som traktorer, alltså sådant som aldrig förekommer på en motorväg. Låt inte mitträcket lura dig att tro att du kör på motorväg.

Den kritiska punkten på en 2+1-väg är där två körfält blir ett. Planera omkörningen tidigt och avbryt hellre en gång för mycket än att pressa dig in i sista sekunden.

Faror på snabba vägar

Motorvägar, mötesfria landsvägar och 2+1-vägar är statistiskt sett trygga, men olyckorna som ändå sker blir ofta allvarliga. Håll de här punkterna levande:

Håll korrekt avstånd framåt. Det är den enskilt viktigaste vanan.
Kör defensivt och med anpassad hastighet, även när vägen känns tom.
Var medveten om att monoton körning ger fartblindhet, och kolla mätaren regelbundet.
Undvik slitspåren och sänk farten vid regn, eftersom vattenplaning är en verklig risk i hög fart.
Var beredd på mötande trafik när vägen övergår i en annan typ av väg, till exempel när motorvägen tar slut och blir en vanlig landsväg.

Köra på motorväg