Riskutbildningen

Riskutbildningen är obligatorisk för behörighet B och består av två delar som ofta kallas riskettan och risktvåan. Här får du veta vad varje del innehåller, vad som krävs för att bli godkänd och hur länge utbildningen gäller.

Boka i god tid

Båda delarna måste vara genomförda och registrerade hos Transportstyrelsen innan du gör teoriprovet och körprovet. Det är här många kör fast: halkbanorna har begränsat antal platser och kön kan vara flera veckor lång, särskilt på vintern. Boka riskutbildningen först, provtiderna sedan.

Utbildningarna får bara ges av utbildare som Transportstyrelsen har godkänt. Du behöver kunna legitimera dig vid båda tillfällena, annars kan deltagandet inte registreras – och då räknas det inte, hur bra du än deltog.

Riskettan

Riskettan är helt teoretisk, ingen körning ingår. Den ska vara minst tre timmar lång och handlar om dig som förare snarare än om regler.

Tyngdpunkten ligger på alkohol, droger och trötthet. Du får bland annat se hur snabbt reaktionsförmågan försämras långt innan du känner dig påverkad, varför trötthet bakom ratten liknar rattfylleri i sina effekter, och varför den vanligaste rattfylleristen inte är en främling utan en helt vanlig person som tänkte att det nog gick bra.

Utbildningen tar också upp stress, kompisar i baksätet, grupptryck och mobilanvändning – sådant som inte syns i en trafikregel men som förklarar en stor del av de allvarliga olyckorna bland unga förare.

För att bli godkänd räcker det inte att sitta av tiden. Du ska delta aktivt i samtalen och diskussionerna. Utbildaren ska kunna se att du reflekterar, inte bara att du var på plats.

Risktvåan

Risktvåan är den praktiska delen och genomförs på en halkbana. Syftet är inte att göra dig till en bättre sladdkörare – tvärtom. Du ska på riktigt känna hur snabbt du tappar kontrollen när underlaget blir halt, så att du får respekt för hastighet, avstånd och bilens gränser.

Upplägget varierar mellan olika anläggningar, men dagen brukar innehålla ungefär detta:

Alkoholutandningsprov och kontroll av legitimation.
Genomgång av dagens mål och säkerhetsregler på banan.
Praktiska övningar, till exempel:
- Undanmanöver på halt underlag – du upptäcker snabbt att du inte hinner styra undan i den fart du trodde.
- Inbromsning på halt underlag och jämförelse med inbromsning på greppvänligt underlag.
- Maximal inbromsning till stopp, så att du vågar trampa i botten och känner hur ABS-systemet arbetar.
- Acceleration och sladd på halt underlag.
Avslutande diskussion där ni knyter ihop upplevelserna med verklig körning.

Eftersom du kör själv under stora delar av dagen behöver du ha övningskört tillräckligt för att kunna hantera bilen tryggt. Kommer du dit utan att kunna växla och styra säkert kan du bli tvungen att göra om utbildningen senare – ren tidsförlust och en extra kostnad. Lägg risktvåan när du börjar närma dig uppkörningsnivå, inte första månaden.

Giltighetstid – en vanlig fälla

Riskutbildningen är giltig i fem år. Giltigheten upphör dock i samma stund som ditt körkort utfärdas. Det betyder att om du senare blir av med körkortet och måste göra om teoriprov och körprov, så måste du också göra om hela riskutbildningen – både riskettan och risktvåan. Den gamla räknas inte.

Kostnaderna varierar mellan utbildare, och risktvåan är den klart dyraste av de två eftersom den kräver bana, bilar och instruktörer. Jämför priser innan du bokar, men välj utifrån att du faktiskt får köra mycket själv – det är där värdet ligger.

Riskutbildningen